I Sverige föds ca 90 000 barn per Är och cirka 10 % behöver vÄrd pÄ en neonatalavdelning. Orsakerna till det kan vara mÄnga, men vanligt Àr att barnen som drabbas, Àr för tidigt födda och dÄ Àr extra utsatta pga. sin omognad. Syftet med studien var att ta reda pÄ pappans upplevelse att vÄrda sitt barn pÄ en neonatalavdelning. En kvalitativ forskning med innehÄllsanalys som metod valdes.

Det föds ca 90 000 barn per Är i Sverige och ca 10 % av dessa barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning. FörÀldrar till barn som behöver neonatalvÄrd upplever en ökad grad av stress, oro och hjÀlplöshet. Miljön som barnen vÄrdas i kan dessutom vara pÄfrestande, vilket pÄverkar förÀldrarnas vÀlmÄende och funktion.Barn pÄ en neonatalavdelning Àr i stort behov av sina förÀldrar och deras nÀrhet samt medverkan. Den forskning som finns idag pÄ omrÄdet fokuserar pÄ förÀldrars upplevelser av stress nÀr deras barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning.Resultatet av denna litteraturstudie beskriver hur förÀldrar kan uppleva stress dÄ deras barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning. Studien bygger pÄ kvalitativ innehÄllsanalys och de artiklar som anvÀnts bygger pÄ intervjuer av förÀldrar vars barn vÄrdats pÄ en neonatal intensivvÄrdsavdelning.Tre huvudteman och fem subteman har identifierats.

MÄnga mammor vars barn vÄrdats pÄ en neonatalavdelning har kÀnt sig oförberedda pÄ situationen med stor oro för barnets liv och hÀlsa. Bröstmjölk och amning har visat sig ha flera fördelar för bÄde den fysiska- och kognitiva utvecklingen samt anknytningen med en sÀrskild betydelse om barnet fötts prematurt eller om det funnits behov av vÄrd under nyföddhetsperioden. Amningens etablering av ett barn som behöver vÄrd pÄ neonatalavdelning kan vara komplicerat och krÀva tÄlamod. Syfte var att belysa mammors upplevelser av att etablera amning pÄ neonatalavdelning. En systematisk litteraturstudie valdes som metod.

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av ovÀntade dödsfall bland barn pÄ en neonatalavdelning. Tio sjuksköterskor pÄ ett lÀnssjukhus i Sverige deltog och intervjuades om sinaupplevelser. Dataanalyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och tre teman framtrÀdde: upplevelse av stöd, uppleva behovav bearbetning och ÄterhÀmtning och reaktioner pÄ ett barns dödsfall. Sjuksköterskorna beskriver att de upplevt bÄde bra och mindre bra stöd, vikten av att ge stöd till förÀldrarna och Àvensjuksköterskornas egna kÀnslor och reaktioner pÄ det ovÀntade dödsfallet, bÄde under Äterupplivningssituationen och tiden efter.

SAMMANFATTNINGBakgrundBarn födda innan graviditetsvecka 37 benÀmns prematura. Vid för tidig födsel Àr barnen vanligtvis inte fullt fysiologiskt fÀrdigutvecklade och kan dÄ ha behov av vÄrd pÄ neonatalavdelning. PÄ en neonatalavdelning vÄrdas prematura barn, samt barn vilka föds med sjukdomar och/eller andra komplikationer. Familjecentrerad omvÄrdnad Àr idag centralt inom neonatalvÄrd och utgÄr frÄn att involvera förÀldrarna i barnets vÄrd. OmvÄrdnadspersonalen har ett ansvar att ge förÀldrarna information och undervisning, frÀmja anknytning och stÀrka förÀldrarollen.SyfteSyftet var att beskriva förÀldrars upplevelser av familjecentrerad omvÄrdnad pÄ en neonatalavdelning i samband med vÄrd av deras för tidigt födda barn.MetodEn kvalitativ intervjustudie tillÀmpades för att besvara studiens syfte.

SAMMANFATTNING Syfte: Att studera förÀldrars upplevelse av att kunna tolka sitt barns behov och mÄende samt upplevda kompetens i förÀldrarollen efter att barnet har vÄrdats pÄ neonatalavdelning. Metod: En jÀmförande kvantitativ studie med deskriptiv explorativ design som Àr en del av ett större projekt som genomförts vid tvÄ neonatalavdelningar i Sverige. En vecka efter barnets utskrivning frÄn neonatalavdelningen samt vid tvÄ mÄnaders korrigerad Älder fick barnets mamma och pappa varsin enkÀt, innehÄllande bland annat en förÀldra-attitydskala, hemskickad. Insamlade data matades in i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och redovisades med deskriptiv (md; median och range; minimum och maximum) och jÀmförande statistik (Chi-2-test och Mann-Whitney U-test). Resultat: En enda signifikant skillnad kunde ses mellan de tvÄ neonatalavdelningarna och det gÀllde förÀldrarnas upplevelse att barnet tyckte om kontakt frÄn dem i form av deras doft.

SammanfattningBakgrund: Idag nÀrvarar pappor vid det akuta omhÀndertagandet av sitt barn och har en viktig roll i det nyfödda barnets vÄrd. NÀrhet mellan förÀldrar och barn Àr avgörande för vÀlbefinnande, anknytning och bindning. Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva vad pappor upplever vid akut omhÀndertagande av sitt nyfödda barn. Metod: Tio pappor till nyfödda barn, dÀr barnen i direkt anslutning till födseln krÀvt akut omhÀndertagande och inlÀggning pÄ neonatalavdelning, har intervjuats. Intervjuerna har bearbetats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.

Att bli förÀlder ses av mÄnga som en del av livet och lika sjÀlvklart Àr det att barnet föds vÀlskapt och friskt. Denna bild förÀndras nÀr ett barn föds för tidigt eller Àr sjuk och behöver vÄrd pÄ neonatalavdelning. Den viktiga anknytningsprocessen kan dÄ försvÄras eller fördröjas. Bakgrund: I bakgrunden beskrivs anknytningsteorier, det kompetenta barnet, samt olika vÄrdinterventioner dÀr vetskap finns om förÀldrarnas betydelse för delaktighet i vÄrden av sitt barn som vÄrdas pÄ neonatalavdelning. HÀr beskrivs Àven Travelbees (1) syn pÄ vÄrdrelationen.

Sammanfattning:Syfte: Att belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av att bedriva relationsbaserad vÄrd för det förtidigt födda barnet och dess förÀldrar.Bakgrund: Aktuell kunskapsgrund redovisar vikten av en familjecentrerad, relationsbaserad, neonatalvÄrd i strÀvan efter tidig anknytning och sjÀlvstÀndigt förÀldraskap. Bakgrunden redovisar Àven barnsjuksköterkans erfarenheter av den relationsbaserade vÄrden.Design: En intervjustudie utifrÄn en kvalitativ ansats, med ett vÄrdarperspektiv som studiens teoretiska referensram.Metod: Data samlas in under 2015 genom öppna och semistrukturerade intervjuer med 10 barnsjuksköterskor verksamma vid neonatalavdelningar. Som stöd för intervjuerna anvÀnds en intervjuguide, som testas i en pilotintervju. Materialet bearbetas i en kvalitativ innehÄllsanalys, och resulterar i tre kategorier, 10 subkategorier och ett tema.Resultat: Resultatet redovisas utifrÄn följande kategorier: att utveckla en vÄrdande relation, att anvÀnda relationsfrÀmjande arbetssÀtt pÄ neonatal, att erfara svÄrigheter att bedriva relationsbaserad vÄrd. Temat för resultatet Àr; en varsam och utmanande vÀgledning.Konklusion: Barnsjuksköterskornas erfarenheter av att bedriva relationsbaserad vÄrd pÄ en neonatalavdelning kan förstÄs som en varsam och samtidigt utmanande vÀgledning mot förÀldraskap.

Att stötta mamma och barn i övergÄngen frÄn sondmatning till att barnet kan nutriera sig helt genom amning eller flaskmatning Àr en omfattande och viktig del i omvÄrdnaden pÄ en neonatalavdelning. Tidigare forskning av personalens upplevelser av denna process Àr begrÀnsad. Forskning har mestadels fokuserat pÄ nÄgon eller nÄgra aspekter av mammors upplevelser av amning/flaskmatning pÄ en neonatalavdelning.Syftet med denna studie var att undersöka personalens syn pÄ amning och flaskmatning, samt beskriva hur de upplevde att de kunde stötta mamma och barn i processen att gÄ frÄn sondmatning till amning samt hinder och underlÀttande aspekter. Studiens ansats var kvalitativ dÀr tolv intervjuer genomfördes. Vid intervjuerna anvÀndes en intervjuguide som skapats av författarna och handledaren.Resultatet av studien visade att personalen hade en positiv syn pÄ amning.

Av de barn som föds i Sverige behöver cirka 10 % vÄrd eller övervakning pÄ en neonatalavdelning. Detta kan leda till försening i kontakten med modern och ett ömsesidigt samspel kan störas.Syftet med denna studie Àr att beskriva hur kvinnor upplever det att separeras frÄn sitt barn efter förlossningen dÄ barnet behöver vÄrd pÄ en neonatalavdelning. Sex stycken kvinnor har intervjuats. En kvalitativ metod har valts, inspirerad av fenomenologisk livsvÀrldsansats och analyserad med en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet presenteras i fem kategorier som beskriver upplevelsen av att separeras frÄn sitt barn efter förlossningen. Dessa kategorier Àr: Att inte vara medveten, Att sakna kraft, RÀdsla och oro för barnets hÀlsa, Att lÀmna över sitt barn i nÄgon annans hÀnder samt Att inte fÄ vara nÀra sitt barn.DÄ barnet behövde vÄrd pÄ en neonatalavdelning uttryckte kvinnorna i studien ett lidande som prÀglades av rÀdsla över barnets hÀlsa.

Syftet med denna studie var att beskriva förÀldrars erfarenhet av delaktighet i vÄrden av sitt nyfödda barn pÄ neonatalavdelning samt att beskriva hur sjuksköterskan hade möjlighet att frÀmja förÀldrars delaktighet. Metoden som anvÀndes var en deskriptiv litteraturstudie dÀr 29 artiklar anvÀndes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, PubMed och Elin@dalarna. Resultatet har visat pÄ positiva erfarenheter för förÀldrar att bli delaktiga genom hud-mot-hudkontakt, amning, kommunikation med sjuksköterskan och genom olika omvÄrdnadsmodeller. Negativa erfarenheter av delaktighet upplevdes vid separationen nÀr mor och barn inte fick möjlighet att bo tillsammans och att förÀldrarna inte fick tillÄtelse av personalen att vara med i omvÄrdnaden av sitt barn.

Denna rapport handlar om hur information om neonatalvÄrd bör utformas. Syftet med examensarbetet var att undersöka detta. UtifrÄn resultaten frÄn undersökningen har en broschyr i Àmnet utformats. Broschyren vÀnder sig till förÀldrar vars barn kommer att vÄrdas, vÄrdas just nu eller har vÄrdats pÄ en neonatalavdelning pÄ grund av för tidig födsel samt Àven till förÀldrarnas anhöriga. Broschyren ska fungera som ett komplement till den muntliga informationen som personalen pÄ neonatalavdelningen i VÀsterÄs ger till mÄlgruppen idag.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva förÀldrars upplevelser och behov pÄ en neonatalavdelning. Data söktes ur databaserna PubMed och Cinahl och femton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att kommunikation och information, delaktighet och nÀrvaro, kunskap och förstÄelse, tillit och respekt, stress och oro samt trygghet var de allra viktigaste kÀrnfrÄgorna gÀllande förÀldrars behov och upplevelser. Resultatet visade att en Àrlig och förtroendeingivande kommunikation Àr av allra största vikt för att frÀmja en god anknytning mellan förÀldrarna och barnet. Det framkom att förÀldrarna önskade vara delaktiga i barnets vÄrd och att de ville bli uppmuntrade av vÄrdpersonalen att delta i denna.

FörÀldraskapet Àr en upplevelse som de flesta ser fram emot, men ibland uppstÄr komplikationer. Barnet behöver extra vÄrd och förÀldrarnas förestÀllningar kring tiden med det nyfödda barnet blir omkullkastade. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva förÀldrarnas upplevelse av att deras nyfödda barn vÄrdas pÄ neonatalavdelning. Metoden som anvÀnds Àr en systematisk litteraturstudie dÀr tidigare forskning inom omrÄdet sammanstÀlls. AnvÀnda databaser för sökningen av artiklar Àr Elin@Kalmar, Cinahl och PsychInfo.